photographs, linneahaver.se

En tid att spendera dina andetag på dig själv, föreställa sig det ljuvligaste solskenet i ansiktet med kalla händer som letar efter värme. På jakt efter en känsla som tros inte existera. Som är så långt borta i dina tankar att bara illusionen och fantasin når den. På vägen finns bara kalla fötter, de som går på marken utan att känna liv. De går och går men når inte slutet... det verkar oändligt. Ett slut för de innebär trötthet, slitsamma stunder av något som uppges vara ork. En ork som ger de styrka och vilja att fortsätta gå... nå det oändliga. Det verkar vara en tanke.... från ett sinne som känner lugn, ett lugn som tar ett beslut att vidare på vägen gå. Vägen är lång, den känns som en evighet, ovisshet om vad som kommer ske innan slutet är framme... en fråga som återkommer under gången om vad som väntar en, är det värt det? Att spendera tiden, slitet och orken för något som känns främmande? Det återstår att se, om du fortsätter gå. En känsla av lycka när ljuset når fram? Det finns alltid en vilja som kommer ta fram känslan av hoppet och tron.

Famn i famn upptäckte vi vad kärlek betyder. Att en person med kyssar, värme och vackra meningar som redskap kunde bidra till att man aldrig ville sluta sina ögon. Inte av rädslan för att han inte skulle finnas där när man vaknade, utan för att verkligheten var vackrare än alla de vackraste drömmar. Han var den som sa ”jag älskar dig” i stället för godmorgon och han var den som sa ”jag älskar dig” i stället för godnatt. Tillsammans skrev vi kärlekshistoria. Ord bands ihop av värme och varje mening avslutades med kyssar. Han var mycket mer än mina vikta kanter i min dagbok. Jag hade lovat mig själv att aldrig ge mitt allt till någon, för då skulle jag inte ha någonting kvar om han försvann. Men tiden och hans kärlek lyfte varsamt upp mig i hans famn. Inte ens en tå lät jag snudda i marken. Hade han släppt taget hade jag fallit hårt. Det gjorde han, han släppte taget, men han lät mig inte falla. Han la mig varsamt ned med orden: ”jag älskar dig fortfarande, bara inte på samma sätt som förut”. Och där låg jag och såg honom gå utan att någonsin vända sig om igen. Det vackra sa farväl och jag försvann. Jag minns hur jag önskade att mina tårar skulle få honom att simma tillbaka och att min längtan skulle kunna gå att dela med honom. Månader gick åt att förstå hur snabbt man kunde bli någons förgångna och leta de bitar han lämnade kvar av mig. Genom igenregnade ögon och en kropp som inte kändes som min egen blev det de tyngsta stegen jag tagit. Jag hittade bitarna till slut med vänner och nya möten i min andra hand, men det betydde inte att jag var hel, inte alls. Bara för att man andas betyder inte det att man lever. Min bästa vän blev min penna och min rosa anteckningsbok. Ibland fylldes jag av för mycket tankar och då flydde jag dit. Till min fina bok, under mitt täcke och skrev. Det var lätt att skriva om det man saknade och det var svårt att sluta. Jag fick aldrig några svar, men jag hade ändå inte velat höra. Min anteckningsbok var ju lika tyst som honom. ”Jag älskade att älska honom, men jag hatade att jag älskade honom”. Det var mitt i den meningen som tog mig en evighet att skriva som jag insåg min rädsla. Jag var rädd för att sluta älska honom. Nästan mer rädd än tiden då jag skulle börja våga älska honom. Att börja älska handlar om att se en framtid med honom. Att sluta älska handlar om att vilja se en framtid utan honom. Mina tankar tog en vändning och istället för att blicka bakåt lutade jag mina ögon på framtiden. Jag tänkte tillbaka på våra sämre stunder, även fast jag inte tyckte att de fanns på riktigt. Jag tänkte på någon jag tyckte var bättre, även fast jag egentligen inte tyckte det fanns någon. Jag var tvungen att gömma allt som bidrog till att jag saknade honom. Till slut blev han en person jag för en tid föraktade. Men jag visste att enda anledningen till att jag hatade honom nu, var för att jag älskade honom då. Efter en tid slutade mina tårar rinna. För varför ska man gråta över sin så kallade kärlek, när din sanna kärlek vill ha dig för evigt? För en tid var jag mer rädd för kärleken än någonsin. Men vet ni, jag läste någonstans att om någon gör ens hjärta trasigt, blir det dubbelt så stort när det blir helt igen. Att man sedan ska ha dubbelt så mycket kärlek att ge. Och vet ni, det är sant.

Bild lånat härifrån.

Vi sätter oss ner utan ett ord. Som så många gånger förut, du beställer ett glas vin och jag en kopp te. Och som vi båda vill mer än någonting annat så står det skrivet i pannan att man väcker en ångest när man släcker en annan. Vi har blivit som dom. Någon tittar på oss. Är det min tanke hon ser eller dina röda kinder som avslöjar mer. Vi har blivit som dom som aldrig får bli som sitter tyst på nått café, ingen får ju se att han är gift och är fri. När jag går därifrån och du håller kvar, så vet vi båda att det är såhär man mår när man hemligheter har. När jag går därifrån utan ett ord. Så vet vi båda två..

Var inne i stan och kollade på Stockholm Cruising. Massa bilar som som åker längst svea vägen hela kvällen. Men mitt bland alla typiska gamla Cadillac bilar dök min favorit och dröm bil upp, Audi r8. Självklart tog jag foton på kvällen men dem blev inte så bra. Men ni ska få se ändå. R8an är på första bilden.

Igår fick man kommentaren om att man såg ut som 23. Vet inte om man ska skratta eller gråta. Visst är det inge fel med att se äldre ut. Men jag menar, 7 år äldre är väll ganska negativt? Och så berättade att jag inte är 23 utan att jag är 16. Och då fick man svaret tillbaka att jag skulle ta det som en komplimang. Haha NEJ JAG TÄNKER INTE TA DET SOM EN KOMMENTAR. Själv var han 30. Kanske jag skulle skriva lite tjusigt tillbaka om att han såg ut som att vara 37? Tror ni han hade uppskattat det.

Fisk är nyttigt och vi ska fortsätta att äta av havets läckerheter. Det viktiga är att välja rätt sorts fisk. Idag kan du köpa flera olika miljömärkta fiskar och skaldjur i handeln. Använd Fiskguiden när du köper fisk – så hjälper du till att minska utfiskningen av våra hav.

Med MSC- och KRAV-märkta produkter från miljöcertifierat fiske kan konsumenter aktivt välja fisk-och skaldjursprodukter som är fiskade på ett uthålligt sätt och som inte bidrar till att utarma den marina miljön.

Om det som just nu händer i havet istället hände på land skulle det toppa tidningarnas löpsedlar, TV-nyheternas sändningar och beslutsfattarnas agendor. Men så länge det ser bra ut på den glittrande vattenytan är det få som inser hur allvarlig situationen egentligen är. Östersjöns innanhav rymmer ett unikt ekosystem med ett fantastiskt djur- och växtliv. Men det är samtidigt ett hav i kris. Havsmiljön är mycket känslig och påverkas av allt som sker i och kring havet. Dels genom övergödning och överfiske men också genom våra egna handlingar. Havet går att rädda Det var länge sedan det fanns så goda förutsättningar för att rädda Östersjön. Under den senaste tiden har vi sett en hel del positiva trender. Fiskbestånd som långsamt börjar återhämta sig och halter av övergödande ämnen i vattnet som minskar, för att nämna några exempel. Läget är hoppfullt – men Östersjöns framtid balanserar på en knivsegg. Utan samordning kan de framsteg som gjorts lätt gå förlorade.

Hej fellas. Är hemma från Värmland och för tillfället äter jag massa godis och ska strax titta på Sex and the city 2. Och äta ännu mer godis. Ikväll blir det myskväll, inte så mysigt själv, men det duger i krig. Även fifflat till en ny design till denna blogg så tryck F5! Hope you enjoy. Puss och kram.

Den gamla:  Den nya: 

Packa packa packa packa packa packa packa packa packa packa packa packa packa packa packa packa. Puss.

Sitter och leker lite i Illustrator. Idag har jag bara städat lite. Bokat biljetter till Karlstad (åker dit imorgon). Städat. Packat. Dock måste jag städa lite mer men men. Det fixar jag senare. Blev inge fota Sabina idag. Dock ska jag fota bilar senare. Ganska mörkt ute, så vi får se om det bliir några bra resultat. Men nu ska jag titta på teve och äta lite. Sen duscha osv. Puss och kram.